INFORMATIONSTANDARDER OCH "THE PERFORMING STATE" - perspektiv på informationsförvaltningens juridik, effektivitet och framtidens förvaltningspolitik Förväntningar och krav på offentliga verksamheten håller på att förändras. Legitimitet och tillit till offentlig verksamhet beror i allt större grad på de resultat organisationer kan åstadkomma och mindre av den nationalstatliga symboliken och symboliska verkningar. Utvecklingen av rättstatstänkandet följer också denna linje: den formella rättstaten har transformerat sig till den materiella rättstaten där effektiviteten av rätten, särskilt de grundläggande fri- och rättigheterna, är viktiga. I strävan efter rättens effektivitet har teknisk och administrativ infrastruktur blivit föremål för reglering och olika slags standarder, inklusive informationsstandarder, används även för rättslig styrning. I lagstiftningen finns också ett ökat antal kvalitetsnormer, rättsregler som etablerar kvalitet som en subjektiv rättighet eller som en lagstiftad förvaltnings- och rättsobjektiv. Samtidigt bemöter de europeiska länderna stora framtida ekonomiska och demografiska utmaningar. Att upprätthålla hållbarheten av den offentliga ekonomin och att fortsätta med det nordiska välfärdsamhället kräver bland annat ökad produktivitet och effektivitet i all offentlig verksamhet. De här utvecklingslinjerna och förändringarna beskrivs kort med begreppet "the performing state", resultatstaten. Fenomen resultatstaten, performing state, har en stor betydelse för informationsförvaltning och informationsstandarder samt dess rättslig reglering. Den offentliga verksamheten består väsentligen av informationsprocesser är IT - och är i hög grad nätverksbunden. I denna kontext garanterandet av effektiviteten av rätten och produktiviteten av offentlig verksamhet kräver lösningar på nätverks-, infrastruktur- och systemnivån. Informations- och processtandarder, till exempel XML, är ett medel att skriva in grundläggande rättstatliga krav och möjliggöra ökad effektivitet och produktivitet i system- och infrastrukturnivån. Reglering och styrning samt rättstatlig och demokratisk kontroll är och också bör vara inriktade till och intresserade av informations- och processtandarder. I föredraget diskuteras fenomenet resultatstaten, "performing state" i ljuset av finländsk förvaltningspolitik och den finska regeringens praktiska reformprojekt. I Finland bedriver regeringen stora reformprogram som fyra politikprogram bland dem informationssamhälleprogram, offentliga sektorns produktivitetsprojekt samt resultatsstyrnings- och redovisningskyldighetsreform. En del av reformer är revidering av det sätt den statliga och offentliga informationsförvaltningen fungerar. Nuvarande modell är decentraliserad vilken leder till kompatibilitetsproblem samt förlust av synergiförmåner. Kunskapen i informationsförvaltning är också bristfällig i många statliga myndigheter och systemet i dess nuvarande läge är relativt dyrt. Mer centraliserad styrning och produktivisering av stödfunktioner samt tillämpning av informationsstandarder för att nå gemensamma och kompatibla processer ses som medel att förbättra effektiviteten och produktiviteten samt kvalitet i offentlig verksamhet. Rådet för den offentliga förvaltningens informationsförvaltning (JUHTA), som koordinerar informationsförvaltningssamarbete mellan statliga och kommunala myndigheter, har godkänt en vision om framtid där information förvaltas i gemensamma, flexibla och kompatibla processer mellan olika myndigheter och anstalter och där informationsprocesserna är öppna till samarbetspartner och där informationsresurser är gemensamma i den offentliga sektorn. Finansministeriets arbetsgrupp har föreslagit att XML - standarder borde systematisk utnyttjas i förverkligandet av denna vision. Det behövs dock analysering och ändring av rättsregler och styrningsmodeller för att kunna realisera potentialen och informationsstandarder själva borde utvecklas så att integritetsskyddet, offentligheten och andra rättstatliga värden kan effektivt skyddas i den nya informationsarkitekturen. Mer om Tuomas Pöysti: Han har doktorerad 1999 vid Lapplands universitet med en avhandling om förhållandet mellan effektivitet, information och europeiska rätten. Sedan 1999 har Tuomas Pöysti arbetat vid Finansministeriet, sedan 2000 som konsultativ tjänsteman med ansvar som ledande sakkunnig i offentlig ekonomisk rätt, förvaltnings- och statsförfattningsrätt, regleringspolitik samt förvaltningsfrågor, särskilt angående ekonomiförvaltning. Sedan 2003 har Tuomas Pöysti varit ordförande för styrningskommittén av statens resultatstyrnings- och redovisningsskyldighetsreform samt ledamot i arbetsgruppen för utveckling av lagberedning vid statsrådet (regeringen). Tuomas Pöysti har vid sidan av sina aktiviteter vid finansministeriet bedrivit forskning om rättens transformering och problemet av knappheten av rätten om vilken en monografi är under preparation. Tuomas Pöysti har publicerad flertal artiklar och är ansvarig för undervisningen av rättsinformatiken vid Helsingfors universitet.